Hört på stureplan
Vad fan? Jag trodde vi skämtade när vi med tillgjord stockholmska kved om vaskning och brunsmala bloggben. På vägen upp i bilen.
Sedan hamnade vi på stureplan och lyckades planka in på en klubb som egentligen kostade typ tvåhundratusen att gå in på. Men vi var fulla och ingen såg oss smita in. Vip-kö-vägen.
Framför mig en blond stureplanschic tjej. Jag var mellan full och bakfull, och otroligt hungrig. Ganska trött.
Jag: Jag är hungrig. Ska man inte gå och äta istället. Mutter mutter.
Hon (vänder sig om): Ja men eller hur, jag är också hungrig.
Jag: Ja, jag vill bara gå och fyllekäka!
Hon: Ja, åh, mm, jag är så sugen på något. Tänk typ... en smoothie och en riktigt fräsh sallad.
Jag: ...
Under en millisekund gick tusen tankar i mitt huvud. Och visst måste hon sett hur paff jag blev. Trodde typ inte hon fanns på riktigt. Och så tänkte jag, men det gör jag i alla fall. Jag finns på riktigt och jag kan inte stå i vip-kö på stureplan och låtsas att jag vill fylleäta smoothie och sallad?!
Jag: Ja, eller typ en riktigt jävla flötig burgare.
Hon: Ja men gud vad skönt, det var det jag tänkte på men jag vågade inte säga det...
Vilken jävla kultur. Och så lite smsvaska.se på det.
